Jag har en underbar känsla inom mig. Jag är så tacksam över att äntligen få träna "på riktigt". En positiv känsla som jag verkligen tycker om och försöker att njuta utav.
Träningsmässigt har jag under vecka 2 och 3 genomfört totalt 8 pass. Med ökad belastning och intensitet har träningsmängden varit rimlig.
Förra torsdagen genomförde jag det första bollpasset med laget. Det går knappt att beskriva känslan. Det var helt underbart. Jag var lite pirrig inför första bollövningen men hade känslan av att det skulle gå bra. Det gjorde det.
Under denna vecka har jag kört två fotbollspass. Jag har varit med på teknik, passningsövningar, styrka, snabbhet och intervaller. Jag försöker att köra alla bollövningar i lugnt tempo med bra knäkontroll. Jag har många många förbättringsområden bland annat touch, precision. Mycket sitter i huvudet. Det var trots allt i början av augusti 2012 som jag skadade mitt knä, länge sedan jag var den fotbollsspelaren som jag ser mig själv som. Det finns en viss rädslan att något ska hända igen. Medvetenheten om att jag inte är fulltränad än (framförallt baksida lår).
Positivt från träningarna som jag tar med mig:
- känslan av att hantera boll, att slå ett pass
- jag har bra tryck på längre intervaller
- jag kan
- Bollkontroll
- Precision passningar
- Snabbhet och löpningar, trygghet och rörelsemönster
- Styrka baksida lår
- Ta det lugnt - successiv ökning av belastning
- Balans träning och återhämtning