Seriepremiär

Igår var det seriepremiär för a-laget och vi vann! Jag fanns med i truppen och fick några minuters speltid. I början efter min korsbandsoperation kändes det som jag aldrig skulle klara av att spela igen. I början av året började jag känna att det här klarar jag nog. Senaste veckorna har jag haft lite småskador och ställt mig in på att det får ta den tiden det tar.

Men nu är jag här, ett delmål närmare mitt mål!

Har spelat 90 min i b-laget idag. Gick inte jättebra men 90 nyttiga minuter i benen.

Jag kan så mycket mer. Jag ska bevisa det för mig själv.

Nya tag. Nu kör vi!!

45 min match

Igår spelade jag 45 minuter match. Första riktiga matchen sedan augusti 2011. Det gick helt okej men kan bli mycket bättre. Det var mycket roligt. Äntligen en riktig match. Jag har haft otur med lite småskador och bakslag så det kändes skönt att äntligen vara tillbaka!

Idag var det gräspremiär på träningen. Härligt det också. Knät känns lite svullet men kunde köra på bra.

I morgon blir det ett välbehövligt rehabpass innan det bär av till Stockholm för konferens.

Allt jag hoppas på är att jag får känna mig bra i mitt knä. Tanken har slagit mig hur jag skulle reagera om mitt knä pajar igen.
Jag vill verkligen det här. Jag vill vara hel, kunna träna och spela match för fullt.

Upp och ner

Det går lite upp och ner för mig just nu.

Jag har återhämtat mig från min bristning framsida lår. Hunnit spela en internmatch. Men i tisdags hände det igen.. högg till i höger baksida lår, ytterligare en muskelbristning.

Ja, precis vad jag behövde.

Jag hade hoppats väldigt mycket på att vara 100 till seriepremiären. Nu har jag accepterat att det inte kommer bli så.

Det får ta den tiden som det behöver. Jag ska göra mitt bästa att släppa pressen som jag och som jag tror min omgivning har på mig.

Varför vill jag spela fotboll igen? Jo, för att jag tycker det är så roligt.

Jag har tagit nya tag, fokus på rehab, träning, bibehålla glädje och hitta min inre målbild och styrka.